Ibland bygger vi sandslott, som är hur lätta som helst att rasera eftersom dom inte står på en stadig grund. Sandslottet kan bestå av att vi försöker vara någon som vi egentligen inte är. Vi skulle vilja vara denne fantastiska person som kanske grannen Karlsson eller Yvonne på frisersalongen eller… är. Han eller hon verkar vara så väldigt självsäkra och deras självförtroende är det absolut inget fel på, tycker vi. De har alltid svar på tal, verkar känna alla som de möter, är tjenis med alla i byn, de verkar vara så världsvana på allt… Ja det är många saker som de kan vara.

Man kanske tänker ”tänk om jag bara hade en gnutta av deras självförtroende, då skulle jag kunna…” Javisst kan det vara så men saken är den att kanske inte herr eller fru Karlsson har så starkt självförtroende egentligen, utan det kanske bara är en ”mask” som de bär på. Om man skulle plocka bort deras mask så finns det även bakom masken en sårbar person precis du och jag.

Ja ibland tror vi oss vara förmer än andra och det är en fälla som är lätt att falla in i. Vi tror kanske att vi är bättre än andra på till exempel våra arbetsplatser, eftersom vi tycker att vi är mycket bättre än andra. Om jag arbetar på ett Hotell och jag kanske är receptionist så är det lätt att titta ner på dem som städar. Men bara för att man är receptionist behöver man inte vara bättre än en städerska. När jag arbetade inom Hotellbranschen brukade jag alltid säga ”att om det inte vore städat och fint på Hotellrummen så skulle vi inte få några gäster.” Så då behövdes inte receptionisterna heller. Det gäller att respektera varandra.

Bara för att jag har mina gåvor att hjälpa andra med mina händer, med healing, så är det viktigt för mig att jag inte tror att jag är förmer än andra. Jag upplevde i Stockholm att många av dem som gav healing ansåg sig vara speciella och förmer än andra. Det är lätt att man lurar sig själv. Det gäller att vara vaksam på många olika sätt mot dessa ”sandslott”, där vi tror oss vara förmer än andra. Vill vi utvecklas bör vi titta mer än en gång på hur vi är som människa. Jag utvecklas knappast om jag anser mig vara förmer än andra människor.

Det vi behöver göra är att stärka oss själva inifrån, inse vårt eget värde och att vi är fantastiska personer som har så mycket vackert inom oss, som bara väntar på att få blomstra. En fras som är fantastiskt bra att tänka på är ”Jag Jeanette älskar mig själv och jag är värd det allra, allra bästa”.Du ska tänka ditt namn, inte mitt 🙂 I och med denna tanke så börjar vi älska oss själva inifrån, vilket stärker upp oss.

Så riv dina sandslott, om du har några, och ”bygg” en stadig grund som du kan stå på.

Med ljus och värme

Jeanette