Obehaglig upplevelse som liten.

Jeanette Byström GreinOkategoriserade

När denna fantastiska kvinna, Johanna, som fått rått sig själv i många år utan större hjälp från sina föräldrar berättade om en händelse, när hon kom för att få en behandling, som hon varit med om när hon var liten, så tänkte jag att det är många barn som far väldigt illa av liknande händelser. Skillnaden är att hon kommer på behandlingar och bearbetar dessa händelser så att hon mår bättre både kroppsligt och själsligt, vilket gör att de djupa såren sätter igång en läkning.

Johanna berättade för mig att det nu är ”bilder” som dyker upp lite då och då. Tidigare var det andra saker som vi behandlade. Men nu så har dessa händelser börjat dyka upp mer och mer. Johanna berättade om en granne som hon sprang till när hon var liten. Johanna kunde känna obehag när hon tänkte på bilderna som dök upp, men hon kunde inte ta på vad som hände dessa gånger. Eftersom jag hört så många historier så förstod jag på en gång vad det handlade om.

Jag sa “Då tar vi itu med detta.” Jag förde ner henne i ett avslappnat tillstånd, vilket hon inte trodde vi skulle lyckas med, men det gick hur bra som helst. Jag ”plockade” Johanna tillbaka i tiden till när hon var fem år. Hon berättade för mig när bilderna började framträda att hon satt på en stol i köket och hur hon såg mannen, grannen, stå naken i dörröppningen.

Jag såg på Johannas kropp att hon kände obehag när bilden dök upp. Jag kände även att jag inte ville att hon skulle fortsätta med att jobba med denna händelse, som hon nu såg framför sig, utan att hon skulle få jobba med den inne i “Trädgården”.

Det som är så bra med ”Trädgården inom dig” är att man inte behöver gå igenom händelsen, man varit med om, för att kunna släppa på den. Man bearbetar den genom att se symboler för händelsen i stället, vilket är mycket lättare och bättre. På ett undermedvetet plan så vet man ju i ändå vad man gått igenom.

Så jag ”plockade” Johanna till ”Trädgården inom dig” där hon fick bearbeta denna händelse. Vi gjorde en förlåtelseövning, på slutet av sessionen, så att hon verkligen skulle släppa denna händelse och gå vidare i sitt liv och sin utveckling. En utveckling som hon kommit väldigt långt med på grund av att hon bearbetar sina jobbiga händelser, inne i “Trädgården”, som hon varit med om sedan barnsben.

Johanna berättade att solen sken inne i Trädgården när hon var klar med bearbetningen, vilket visade på att hon mådde bra. Hon skickade även en rad dagen efter och berättade att hon fortfarande mådde bra och att hon kände en förändring.

Så här sa Johanna innan hon gick från mottagningen ”Vad synd att inte fler förstår vad viktigt det är att bearbeta för att man ska må bra.” Jag kan bara säga att jag håller med.

Vi går alla genom livet med större eller mindre händelser som varit jobbiga. Men många gånger så bearbetar vi dem inte, utan vi stoppar undan dem i en ”låda” och låser denna låda hårt så att den inte ska öppna sig och händelserna “poppa” upp. Men när vi blir äldre så “poppar” dess händelser upp, många gånger som minnesbilder som för Johanna, som visar på att det är dags att ta itu med dem i ställer för att låta dem ligga kvar i lådan. Oftast så “stänger” vi igen lådan igen tills nästa gång händelserna “poppar” upp igen och igen och igen… Dessa händelser kan många gånger hämma oss i vårt liv på grund av att vi kan känna en rädsla, obehag, få dåligt självförtroende… för att göra vissa saker eftersom de påminner en om det som hände för några år sedan eller någon gång för länge sedan. Ibland vet vi inte alls vad bilderna står för. Vi kanske inte gör något som vi innerst inne drömmer om att göra, på grund av en rädsla eller blockering, som vi inte tagit itu med.

Ha det gott!

Ljushälsningar!

Jeanette